Karlevi
Naturreservaten Norra Karlevi alvar och Södra Karlevi alvar är en del av det vidsträckta Stora Alvaret. De växter och djur som finns här lever ett hårt liv. De tvingas tåla både bete, sol, vind, regn och frost.
Större variation än man kan tro
Den krävande miljön har präglat allt liv på Alvaret, som vid en första anblick kan verka ganska enformigt. Men så är det inte, Karlevi alvar är en omväxlande miljö. Här finns hällmark, där kalkberggrunden går i dagen. Här finns grusalvar, där frost och vatten flyttar omkring gruset varje vinter, så att växterna måste skaffa sig grova rötter för att kunna hålla sig kvar. Här finns kalkfuktängar täckta av en tät matta av gräs och örter, och här finns vätar, som torkar ut på sommaren och åter fylls med vatten under vinterhalvåret.
Mängder av växter
Genom fårbetet på Karlevi alvar skapas en miljö där växter som är beroende av mycket solljus och kortbetad vegetation kan leva. Några av dem hör egentligen hemma på tundrorna i fjällen, till exempel masklav, grådraba och fjällnejlika. Andra är specialanpassade för alvaret och växer ingen annanstans i världen, till exempel ölandssolvända och alvarmalört. Orkidéer blomstrar där jorden är djupare. På försommaren kan man få se både flugblomster, Adam och Eva, och Sankt Pers nycklar som kräver kalkrik, välbetad mark. Alvarhorvorna börjar återhämta sig från åkerbruket, och liknar allt mer de typiska torrängarna på alvaret. Här växer fältsippa, backnejlika och gullviva.
Fågelliv
Precis som växterna har fåglarna särskilda områden som de föredrar. Sånglärkorna, som kommer flyttande redan i mars, finns bara i öppna landskap. De är vårens verkliga förtrupp, och deras jublande drillar hörs ofta medan snön fortfarande ligger kvar i landskapet. Stenskvättan anländer i april, och bygger gärna sitt bo i alvarets stenmurar. Hämplingen, en annan av alvarets typiska fåglar, trivs i de enbuskar som tuktats av fåren.
Del av världsarvet
Södra Ölands odlingslandskap är upptaget på UNESCOs världsarvslista. Världsarvet omfattar hela landskapet med byar, åkrar, sjömarker och Stora alvaret. Stora Alvaret har präglats av bete under flera tusen år och syftet med naturreservaten här är att bibehålla det unika betesberoende kulturlandskapet, vegetationstyper som är representativa för alvarmark samt att gynna både de typiska och de sällsynta växt- och djurarter som lever i dessa miljöer. Syftet är också att bevara och synliggöra Stora Alvarets kulturhistoriska lämningar samt att underlätta allmänhetens möjligheter att uppleva dess natur- och kulturvärden
